Starkare

Jag försöker, ge och ge. Uppenbarligen ser du det inte. Men min energi förbrukas men jag får ingenting tillbaka.  Och jag orkar inte mer. Jag har kommit till den där punkten som folk pratar om. Jag har fått nog!

Men det är en rätt skön känsla att komma till insikt med att nu får det fan vara nog. Det som inte dödar det härdar. Jag tror det är sant, jag känner mig starkare och starkare för varje gång jag tar mig vidare. Jag klarar mig, jag fixar det här. Och jag gör det inte i någon form av gråzon, jag lever verkligen och jag kan paralellt med allt som sker känna en äkta lycka. Det andra blir bara mer och mer avlägset, jag får ett avstånd. En distans som ger mig perspektiv på tillvaron.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0